Sökresultat:
20 Uppsatser om Bruna tak - Sida 1 av 2
Påverkar polariserande solglasögon avståndsbedömningen?
Syfte: Denna undersökning utreder om polariserande Suncovers skulle kunna påverka djupseendet.Metod: Mätningarna genomfördes på tre meters avstånd med en modifierad variant av Frisby Davis Distance Stereotest och med jämförande mätningar mellan bruna Suncovers från Polaroid, gråa Suncovers från Polaroid och utan solskydd. Undersökningarna gjordes på 36 frivilliga försökspersoner som alla hade samsyn och inte mer visusskillnad mellan ögonen än 0,1 med en synskärpa över 0,9 Snellen-visus.Resultat: Utan solglasögon var medelvärdet på stereoseendet för försökspersonerna 16,0´´ ± 10,7´´. Med polariserande Suncovers blev det en försämring, denna försämring var 2,8´´ med gråa Suncovers (p = 0,08) och 5,4´´ med bruna Suncovers (p = 0,02).Slutsats: Med de bruna Suncovers fanns en signifikant försämring i jämförelse med utan Suncovers även om skillnaden var liten. Att det är en större påverkan med bruna Suncovers än med gråa kan möjligtvis bero på att de bruna till skillnad mot de gråa absorberar våglängderna ojämnt över det synliga spektrumet..
Baljväxter på bordet : En undersökning av svensk ekologisk yrkesodling av baljväxter för humankonsumtion och potentialen för en utökad odling
Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.
Äng : Nyanlagd äng - vad hände sen?
Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.
Odling i skolan : ett designförslag
Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.
Vinter i trädgården : Ett formgivningsförslag för en attraktivare utemiljö vintertid
Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.
Ekologisk äppelodling i Norrland : Odlingsförutsättningar och sortval från zon 5 och norrut
Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.
Trädvård i historiska landskapsparker : Tillvägagångssätt för att bevara äldre träd i historiska parker. Exemplet Axmar bruk landskapspark.
Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.
Ätbara perenner : Ätbara perenner ur aspekterna; Ätbara perenner kontra ätbara annueller, ätbara perenner i förhållandet till klimatet i odlingszon 5samt ätbara perenner i förhållande till odlingsmetoder motsvarande den i en skogsträdgård.
Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.
Framgångsfaktorer för ökad svensk odling av baljväxter till livsmedel
Jordbruket står inför en rad utmaningar ? både i Sverige och globalt. Några av de viktigaste är att minska utsläppen av växthusgaser och förhindra kväveläckage. Genom att odla baljväxter som fixerar sitt eget kväve minskas behovet av gödsling med syntetiskt kväve och därmed också risken för övergödning av vattendrag, sjöar och hav. Om en fånggröda används efter baljväxten minimeras risken för urlakning ytterligare.
Linser, sojabönor och trädgårdsbönor : odlingsmöjligheter i Sydsverige
Linser, sojabönor och trädgårdsbönor var bland de första grödorna som domesticerades när människan övergick till jordbrukssamhälle. Idag odlas växtslagen på vitt skilda platser i världen, med sorter anpassade till helt olika odlingssäsonger och klimatförhållanden. Odling av växtslagen är fullt möjlig i Sydsverige. I dagens Sverige odlas dock enbart ett av dessa växtslag kommersiellt, nämligen trädgårdsbönan (Phaseolus vulgaris), i form av de traditionella bruna bönorna. Denna litteraturstudie undersöker odlingskraven för de valda växtslagen, visar resultat från försöksodlingar på Öland och i grannlandet Danmark, tar upp klimathärdiga sorter som är lämpade för produktion på nordliga breddgrader, samt diskuterar slutligen faktorer som skulle kunna bidra till en framtida svensk odling av linser, sojabönor och fler sorters trädgårdsbönor..
Merle- och harlekinfärg hos hund
Hundar kan ha många olika pälsfärger beroende på vilka färgpigment som produceras. Det är melanocyter som producerar färgpigment och det finns två typer av pigmentet melanin, eumelanin (svart) och feomelanin (rött). Det är generna som bestämmer vilken färg som produceras. Merle är en pälsfärg som orsakas av en mutation i SILV genen som bleker eumelaninet och gör att hunden får en pälsfärg med ljusare grå färg växlat med svarta eller bruna fläckar. Merle är ofullständigt dominant och det gör att både heterozygota och homozygota får merlefärgen.
Att vara ekologisk : En kvalitativ studie om hur konsumenter ser på ekologiska förpackningar
Problemformulering och syfte: Det är sedan tidigare konstaterat att fo?rpackningens visuella utformning a?r ett viktigt marknadsförings- och positioneringsverktyg och används för att kommunicera varumärken. Den visuella utformningen är särskilt viktig på förpackningar till lågengagemangsprodukter då tidigare forskning visat att konsumenter ofta väljer förpackningar baserat på deras utseende. För den växande marknaden är det intressant att se hur förpackningen används fo?r att positionera ekologi och ekologiska produkter och hur konsumenter uppfattar ekologiska förpackningars kommunikation.
?Kvinnornas mjuka, pärlemorskimrande hull bryter mot männens hårda rustning och muskulösa bruna lemmar.? : En komparativ litteraturstudie om svenska gymnasieläroböcker i historia och dessas framställning av manligt och kvinnligt, från1970-tal till 2000-ta
Denna uppsats handlar om att utifrån ett genusperspektiv studera och analysera hur svenska gymnasieläroböcker i historia framställer, och har framställt, män och kvinnor, manligt och kvinnligt, under en 30-årsperiod. Detta görs genom att studera dels hur mycket utrymme sagda böcker ger, och har givit, åt manliga respektive kvinnliga namngivna karaktärer, och dels hur dessa karaktärer beskrivs i samma böcker. Analysen bygger således på såväl kvantitativa som kvalitativa resultat, och i detta ligger även ett komparativt moment där böcker som givits ut under Lgy70 jämförs med böcker som givits ut under Lpf94.I studien framkommer att det finns såväl likheter som skillnader. Likheterna finner vi främst i de ord och uttryck som används för att beskriva historiska karaktärer. Det är i hög grad samma ord som återanvänts; ord som i många fall medverkar till en historieskrivning med aktiva män och passiva kvinnor.
Sverigebilden : ? Bland bruna köttbullar och blåögda blondiner -
AbstractThe aim of this study is to analyze how the Swedish company VisitSweden and The Swedish institute creates an image of Sweden and what that image looks like? And also to compare their goals and their ways of present Sweden to find out how that contributes to the images of Sweden. The method for this analyze is chosen from the work and theories of Norman Fairclough called ?critical discourse analyze.? The analysis focuses on the text and how the text is created and if the author?s opinions are hidden in the words. The method can be applied in many ways.
"De främlingsfientliga" : En jämförande kvantitativ analys av svenska medborgare med främlingsfientliga attityder från 1981-2012
Med den bruna våg som sköljt in över Sverige och Europa har främlingsfientligheten aldrig känts mer aktuell att undersöka. I Sverige har det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna fått fäste och en negativ inställning till individer födda i andra länder är en vardag för många. Syftet med denna studie var att undersöka om samma indikatorer gick att förklara främlingsfientliga attityder i dagens Sverige som i början av 80-talet. Det sätt på vilket detta har undersökts är genom en kvantitativ metod där statistik insamlad av World Values Survey stod som grund för analyserna som gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS(Statistical Package for the Social Sciences). Sambandsanalyser genomfördes för att se om det gick att finna statistiska signifikanta samband mellan de oberoende variablerna utbildningsnivå, boendeortens storlek, hur stolt individen är till sin nationalitet, ålder, kön och den beroende variabeln främlingsfientlighet.Resultatet som gick att finna i analyserna var att det på 80-talet endast var statistiskt signifikant samband mellan ålder och främlingsfientlighet där äldre tenderade att vara mer främlingsfientliga.